Henrik Bie: ”SVT använder samma system som Hitler körde med”

Henrik Bie är en svensk låtskrivare. 2008 deltog han i Melodifestivalen som en av männen bakom tjejtrion Caracolas bidrag ”Smiling in love”.
Kompositören har också gjort sig känd som en av få svenskar i musikbranschen som offentligt har gått ut och kritiserat Melodifestivalen. Både Aftonbladet och Expressen har flera gånger skrivit om bråket. Dessutom har han skapat den omsorgsfulla hemsidan Melodifuskivalen, startat en Facebookgrupp som kräver Christer Björkmans avgång och vid tre tillfällen polisanmält SVT.
Festivalinspektionen har pratat med Henrik Bie. Det som publiceras nedan är hans ord och ingen annans. De har transporterats raka vägen från Henriks mun till bloggosfären.

Festivalinspektionen tar inget ansvar för det Henrik Bie säger och kan inte heller garantera korrektheten i hans utsagor. Däremot kommer vi självklart – på den här hemsidan – att försöka undersöka och gräva djupare i alla intressanta uppgifter han presenterar. Lika självklart är att vi också kommer att ge Lionheart, SVT och andra berörda, utpekade och anklagade aktörer en chans att kommentera och bemöta Henrik Bies kritik. Deras svar kommer fortlöpande att publiceras här, på Festivalinspektionen. 

Vad är det som irriterar dig mest med Melodifestivalen?
– Hierarkin. Deras intresse av att göra bra tv. Från början var det en renodlad meloditävling med livemusik. Man hade till och med samma sångare som sjöng flera olika låtar, så att det skulle bli rättvist. Sedan har det med åren utvecklats till en mer artistliknande tävling, där artisterna har fått mer utrymme och medierna har börjat intressera sig. Nu är det en renodlad artisttävling, skulle jag vilja säga. Man har till och med tagit bort låtskrivarna. Förut fick de lite utrymme i form av en jingel i tv och fick sitta med bland artisterna. Nu har de slängt ut låtskrivarna någonstans i publiken. Nästa steg är väl att de inte får vara med alls.
– Alla i branschen känner till det här tisslandet och tasslandet, allt hemligt spel, men SVT har alltid nekat till det. Jag tycker att det är jävligt vidrigt. De vill att det här ska vara ett interaktivt tv-program som tittaren kan få vara med i, så att man bibehåller den där drömmen. Men samtidigt vill de inte att någon ska lyckas, för man vill inte ha in de här amatörerna utan bara proffsen. Jag tycker att SVT kunde ha varit schysta och slutat lura folk att skicka in en massa musik, dyra demor, till något som man aldrig har en chans att komma med i. Det är jävligt upprörande.
– Sedan är det upprörande att vissa låtskrivare, de som i branschen kallas för ”gräddfilsgänget”, har skapat en personlig relation med ansvariga på SVT som är inblandade i det här: Christer Björkman, Eva Hamilton, med flera. På det viset får de med ännu fler låtar än vad de förtjänar. Det kan också vara jävligt störande, för det finns ju något som heter offentlig upphandling som även SVT med sitt statsbidrag borde hålla sig till – och det har man inte gjort i det här fallet.
– Nästan alla skivbolag i Sverige har haft med en eller några artister genom åren, men jag vet inte hur många Lionheartartister som har slagit igenom via Melodifestivalen. Varenda artist de har på sin hemsida har ju slagit igenom tack vare Melodifestivalen. Det är värt mycket pengar – kopiöst mycket pengar. Det finns mycket folk, låtskrivare och andra, som letar reda på nya talanger som skulle kunna göra bra ifrån sig, men aldrig kommer med eftersom de inte ligger på Lionheart. Då kanske de tvingas gå till Lionheart och skriva över allt på dem. Alla vet att Bobby Ljunggren är den ende som egentligen har tillträde till Melodifestivalen.

 Du pratar mycket om det här fusket. Vad exakt består det i?
– Jag ringde 2004 och pratade med Christer Björkman, Eva Hamilton och några till. Då hävdade man på SVT att Björkman inte fick vara i huset – knappt i landet – så att han inte skulle vara i närheten av juryn. Han hade absolut inget med den att göra alls! Det var oerhört viktigt att juryn skulle få göra sitt jobb i fred. Sedan mjuknade de lite allt grann, allt eftersom uppgifter började läcka ut. ”Jo, Björkman sätter ihop juryn”, hette det senare. Sedan gick man med på att Björkman kanske faktiskt kunde ha hört något bidrag i juryarbetets slutfas. Ytterligare några år senare gick de med på att, ja, han kanske till och med satt med i juryn, som en ledare och samordnare. Därefter gick folk från juryn ut och berättade att de var styrda. Då blev Christer hysterisk! Men nu har han erkänt: ”Ja, vi måste ju berätta vilken typ av musik vi letar efter…” På Stim Music Expo-mässan erkände han till och med att om det kommer en intressant artist så kanske den kan prioriteras före andra låtar som är bättre. Och – pling! – så kom plötsligt det här erkännandet man väntat på. Där har vi förklaringen till att vi inte vinner internationellt! Vi sitter inte och letar låtar – vi gör tv och letar artister. Att få dem att erkänna det har tagit tio år och oerhört stark press.
– Sedan är det ingen som vågar stöta sig med SVT, för de har total makt. Om du som artist stöter dig med SVT kan du förlora chansen att vara med i ”Så ska det låta” och allt möjligt. Man blir utfryst ganska fort. De har ett väldigt effektivt utfrysningssystem som alla artister känner till mycket väl och som de verkställer med oerhörd kraft. Det tycker jag är obehagligt: det här hierarkiska gamla straffsystemet de har mot folk som har kritiserat dem. Det är oerhört obehagligt att den som vågar säga sanningen blir straffad med döden, i musikaliska sammanhang. SVT står för oerhört mycket av den marknadsföring du behöver för att överleva som artist. Du kan fråga vilken artist som helt, om du lovar att inte nämna deras namn, och de kommer att säga att de känner till SVT:s repressalier; att de utnyttjar sin maktposition genom att frysa ut folk som kritiserar dem.
– SVT kunde egentligen bara ha sagt så här: ”Alla som vill vara med i Melodifestivalen får skicka via ett förlag. Förlaget får stå för sorteringen och skicka de bästa låtarna. Alla andra som vill vara med får söka sig till ett förlag”. Bara erkänt att ”det här är vår folkfest och vi gör som vi vill”. Det har man inte gjort. Man har gått ut i tv och sagt: ”Var med i Melodifestivalen! Melodifestivalen byggs av svenska folket!” Bla bla bla. Det är bara totalt skitsnack. Att ett stort svenskt bolag med fyra miljarder i stöd, skattemedel, blåser 3 000 svenska låtskrivare på pengar för att hajpa upp en festival – det är jävligt obehagligt. Hur kan de ljuga för svenska folket? Det är SVT som ska tala om för oss när det blir krig och sådana grejer. Vi måste kunna lite på dem.
– Om man har jobbat med det här i några år inser man ganska snabbt att man inte behöver en bra låt för att komma med i Melodifestivalen, utan en otroligt dyr och påkostad produktion. Jurymedlemmarna hör inte skillnad på bra ljud och bra melodi, så man lär sig ganska snabbt att om du pumpar in pengar i låten har den en större chans att komma med. Och folk lägger ned mycket pengar. De offrar sin semesterkassa på att göra låtar och skicka in – och sedan sitter SVT och kastar dem i papperskorgen bara för att de vill hajpa sin tävling. Det är så jävla odrägligt.

 Du säger att SVT använder ett utfrysningssystem mot artister och låtskrivare som kritiserar företaget. Har du något konkret exempel som kan backa upp det resonemanget?
– När vi var med i Melodifestivalen 2008 märkte vi av det oerhört tydligt. Det var vi och E-Type, som tävlade med Poodles, som de var sura på. Vid ett tillfälle, när de märkte att vi var farligt nära att ta oss till final, slängde de ut Caracola, Poodles och E-Type från hela pressområdet och låtsades göra ett slags brandövning, eller om det var någon form av pressövning. Vi blev utslänga från pressområdet när alla medierna var där och träffade artisterna. Jag tror att det var precis efter genrepet dagen innan tävlingen. Jag förstod direkt vad det var frågan om. De kom fram till E-Type, Poodles och Caracola och sa: ”Vi måste göra en snabb övning här. Ni får följa med.” Sedan fick de inte gå in igen, av ”säkerhetsskäl”. Jag har bilder på det och allting. De stod där utanför en hel halvtimme – sedan var alla journalister borta.
– En annan sak var att Christer Björkman inte pratade med mig. Han bara vände ryggen åt mig hela tiden – och det gjorde alla på SVT. De låtsades att jag inte fanns. En massa sådana obehagligheter. Men alla artister vet om det här. De vet att om man är lojal och trevlig mot SVT så får man tillbaka det. Det är samma system som Hitler körde med: de lojala premieras och de illojala skjuter man. Jag tycker det är jävligt äckligt. SVT är som en stor familj som tar hand om varandra. Du är välkommen i familjen – på deras villkor. Kritiserar du familjen ska du bort. Det är ett gammalt familjeföretag. De flesta som jobbar på SVT har känt varandra sedan tidigare eller är släkt med varandra. Sunkigt. Det skulle behöva städas på det där företaget.
– De saboterade också vårt ljud hela vägen . De vred upp stämsången så att man inte hörde tjejerna och ljudet kom och gick. Det var så fruktansvärt dåligt ljud i utsändningen på vår låt så att det knappt gick att höra den. Och fyrverkerierna som skulle explodera i bakgrunden hade de hällt lim i. De gjorde allt för att sabotera! Sådana grejer skulle aldrig hända Bobby. Han får det bästa, för de vill att han ska vinna. De är kompisar, och Christer Björkman ligger dessutom på samma bolag, så då är vi tillbaka vid den här familjen.
– I mitt fall skulle jag kunna skicka in 1 000 låtar skrivna av Diane Warren och de skulle ändå inte vara med på topp-100. De kollar alla låtar nu, så att jag inte står som låtskrivare. De supergranskar det. Christer Björkman skulle aldrig klara av att ha mig där, för han vet att han skulle få så mycket frågor. Jag är stekt i de här sammanhangen för all framtid.

 Vad hade E-Type ställt till med?
– Han hade gått ut och sagt att man var tvungen att vara bög för att vara med i Melodifestivalen. Det var väl ganska klantigt. Jag hade gjort den här hemsidan, Melodifuskivalen, där jag hade spaltat upp allting som man behövde göra för att kunna ta sig in i Melodifestivalen. Ett argument var att man vinner väldigt mycket på att vara god vän med Christer Björkman.
– Alla känner alla. Bert Karlssons högra hand är gift med Henrik von Zweigbergk (Melodifestivalens ständige studioman). Det förnekade de också jättelänge. Jag vet att Christer Björkman dagligen brukade hänga på Lionheart och M&L Productions, för jag har en vän som var producent där. Det har de förnekat trots att de har gjort stora delar av förproduktionen där borta. Alla inspelningar med Kristian Luuk, exempelvis, var gjorda på M&L.
– Tack vare kontakten med Christer Björkman kan M&L i förväg få reda på vilka av de egna artisterna som är intressanta för Melodifestivalen. Det är naturligtvis en otrolig fördel när han sedan går in och styr juryn och säger till juryn att titta efter den och den artisten. Då har M&L kunnat lägga allt krut och alla pengar och all tid på de artisterna som de har tipsat Christer Björkman om. Det är därför de har fått med så många låtar genom åren: för att de är de enda som i förväg får reda på vilka artister som är aktuella. Christer åker omkring och kör sitt eget race ett halvår innan uttagningen. Han kör sin ”förjury”; något sorts förarbete. Han kommer överens med de stora bolagen och de som jobbar mycket med Melodifestivalen att ”du får med den låten och du får med den låten”. Sedan sätter man ihop en jury som sitter och letar efter de här låtarna i en stor hög.

Hur vet du egentligen att det går till så här? Att han åker runt innan och köpslår?
– Det har han mer eller mindre erkänt nu. Han sa på Stim Music Expo-mässan att han åker omkring och ”peppar” låtskrivarna innan. Men det är inte så det går till. När man har jobbat i branschen i några år har man också träffat på honom på sådana här möten.

 Du säger att du är stekt i sådana här sammanhang för all framtid, på grund av att du för det här kriget. Är det värt det?
– Inte hittills Jag har inte vunnit någonting på det här. Jag har bara förlorat. Jag kände till ”koden” och visste hur jag skulle kunna ta mig in. Om jag bara hade hållit käft och kört på hade jag haft med lika många låtar som Thomas G:son och de andra. Jag skriver betydligt bättre låtar än vad de killarna gör. Hade jag bara hållit tyst och levt med det hade jag kunnat utnyttja systemet mer än någon annan. Jag har verkligen förlorat på det. Jag hade kunnat vara en förmögen man i dag om jag hade hållit käft och, som alla andra, kört sköt-dig-själv-och-skit-i-andra-attityden. Men det kan jag inte. Sådan är inte jag. Men jag ångrar det nog delvis i dag, det gör jag. Det kan jag erkänna.

 Varför ångrar du det?
– För att det inte skett någon förändring. Det har bara blivit värre. När tidningarna började gå loss mot SVT ringde jag runt och bad reportrarna att sluta kritisera dem, för det får alltid motsatt effekt.  Det är som en gammal gangsterfilm på tv: ”Du får fem års fängelse.” ”Men jag har inte gjort något!” ”Jaha, då blir det 10 år.” ”Men jag har ju inte gjort något!” ”Då blir det 20 år. Hepp! Var tyst, annars blir det 40!”Den metoden kör alltid SVT: ”Kritisera oss bara – då gör vi tvärtom. Kritsera oss igen – då blir det ännu värre! Då får Björkman välja alla låtar!” Därför ringde jag runt och bad reportrarna sluta: ”De kommer att göra tvärtom. Hela festivalen kommer att bli odräglig!”. Men de kunde inte låta bli och nu väljer Christer Björkman samtliga 32 låtar, utom webbjokern då. Men den är väl också styrd, å andra sidan.
– Detta blev alltså följden: Christer Björkman har sin egen förprogrammerade jury som plockar 15 låtar, sedan har han 15 helt egna val och två webbjokrar… Det blev ju jävligt bra. Det känns inte direkt som att min insats har gjort någon nytta, direkt. Det känns inte som om att jag har hjälpt den svenska låtskrivareliten eller amatörerna på något vis. Det blev bara värre.

 Förstår du att du kan framstå som lite väl konspiratorisk när du till exempel pratar om lim i fyrverkerier och strul med ljudet?
– Det är alltid så med SVT. Det är så jävla svårt, för allt kan ju ha hänt på riktigt. De är så duktiga på det där. Man kan aldrig veta med 100 procents säkerhet om det var tekniska problem med fyrverkerierna. Nu hände det tre gånger i rad för oss, under samtliga genrep, men det är svårt att bevisa. Men att de slängde ut oss från pressrummet var helt solklart. Det är uppenbart att de ville försvåra våra chanser att gå till final. Christer Björkman hade sagt att han mådde dåligt av att ha mig där. Han visste om Melodifuskivalen och att jag och mina kompisar gick ut och partajade ganska hårt på kvällarna. De var rädda för att vi skulle ställa till med liv och gå till pressen och så vidare.
– Sedan fortsatte det. När vi väl kom till slutfesten efter finalen 2008 hade de delat av en tredjedel som en inhägnad viphörna för alla artister och låtskrivare, etcetera. Jag gick dit, naturligtvis, men då kom en vakt och sa: ”Du får inte vara här.” Jag förklarade: ”Det här är tjejerna som uppträdde med min låt, här är skivbolaget och här har du de andra tre låtskrivarna.” Då sa han: ”De får komma in, men inte du. Jag har fått order från högsta ort på det: du får inte vara här.” ”Är jag den enda som inte får vara här? ”Ja, det stämmer.” Han tog polisgrepp på mig och förde bort mig. Efter en kvart förstod jag varför jag inte blev insläppt, för då anlände Christer Björkman till det lilla området. Jag fick stå utanför. Det var inte roligt, så jag gick hem till slut. Ren mobbing.

 Hur många polisanmälningar har du gjort?
– Tre. Jag åkte till Södermalm och förklarade för polisen hur det var. Då avbröt de mig och sa: ”Det räcker med det du har berättat nu, för det låter så komplicerat. Vi väljer ut två poliser som är insatta i det här. Vi behöver inte ta fler uppgifter från dig.” Hon fick allt om bakfoten och tog det som en polisanmälan mot Christer Björkman. I själva verket var den riktad mot SVT. Läser man polisanmälan så står det egentligen inget om Christer Björkman, men tidningarna framställde det så. Då ringde Christer Björkman upp någon som var juridiskt ansvarig för svensk tv och sa att han tog det här som ett personligt angrepp och då la de ner polisanmälan – utan att följa upp de saker som egentligen ska följas upp enligt lag. De såg det som en provokation eller ett påhopp på hans person. Jag gick tillbaka och gjorde en ny utan att nämna hans namn, så att det bara var en anmälan mot SVT. Men då tyckte de inte att det fanns en tillräckligt solid grund för en polisanmälan.
– Senare erkände Christer Björkman på Stim Music Expo-mässan att det fanns vissa låtar som gick före i kön och så vidare. Då gjorde jag en ny polisanmälan utifrån det, för då hade han ju erkänt! Det var värt att göra ett försök till, kände jag. Men det blev inget. Det enda jag vill är att det ska göras en vettig utredning.

 Vad exakt är lagbrottet?
– Det är jävligt svårt. I SVT:s stadgar, angående villkoren för att komma med i Melodifestivalen, står det någonstans att de gör som de själva vill. Frågan är bara vilket år den paragrafen kom med, för de har ändrat på den varje år ju mer bråk det har blivit. Jag är relativt säker på att det inte stod så de första åren. De dokument jag har läst är från 2007 och framåt. Där står det ungefär att ”vi gör som vi vill”. Man lurar folk, men det är lagligt. Men jag är väldigt tveksam till att det ska ha stått så i alla år. Jag vet inte hur man får tag på de här gamla dokumenten, men den som hittar dem och orkar läsa kommer att hitta grejer som är olagliga just med det här uppsåtet att uppmana folk att skicka in saker till en tävling som man inte kan komma med i. Det är jag ganska säker på.

 Det är alltså på den punkten du vill sätta dit SVT?
– Man vill veta hur det ser ut i verkligheten. Eller, jag vet ju hur det ser ut i verkligheten, men jag vill ha ett jävla erkännande. Det är vad jag är ute efter. Det är så jävla uppenbart och alla vet om det, men de fortsätter att ljuga. Efter förra årets stora fiasko med Anna Bergendahl skyllde Christer Björkman allt på juryn och fick femton egna låtar. Kommer det att gå bra för juryn i år kommer han att prisa juryn. Det är alltid någon annans fel. Det är så det fungerar. Nu är det Björkman vs Björkman, som jag ser det, i och med att han är 100 procent ansvarig för juryn och sitter med i slutjuryn och har sista ordet. Han kan byta ut alla låtar om han vill det. Det går inte att komma åt det på något vis, för det finns inget jätteolagligt i det.

På din hemsida Melodifuskivalen stolpar du upp olika påståenden som är rätt kontroversiella. Du säger till exempel att musikförlagen själva sitter med och gallrar bort konkurrenternas bidrag.
– Så är det. Förr var det så att det fanns vissa utvalda förlag som fick vara med och bestämma. Om man var en ny artist och låg på ett litet förlag fick man inte vara med. Det var konstigt och det blev debatt om det i tidningarna. Då utsåg SVT, för att det inte skulle bli något bråk, SMFF (Svenska Musikföreläggareföreningen) som ansvarig för att ta hand om alla förlag.
– SVT kunde inte ta emot 2 500 skivor med musik – alltså de bidrag som inte skickades in direkt från förlagen – på tio personer eller hur många de var. Det är helt omöjligt att kunna sortera det, så då bestämde man att man skulle packa ned alla skivor i ICA-kassar med 150 låtar i varje. Sedan fick de förlag som var medlemmar i SMFF, och som alltså redan hade lämnat sina egna bidrag, tillbaka en påse med gott och blandat. De fick alltså sitta och sortera sina konkurrenters bidrag – de låtar som senare ska tävla mot förlagets egna när juryn börjar arbeta. Jag har suttit i rummet bredvid och lyssnat några gånger och då hör man det här snacket: ”Den här låten var jättebra – den får absolut inte komma med! Den är bättre än vår låt. Det går inte. Släng den, för satan!” Det blir något slags medioker dynga som skickas tillbaka. Och det där är inte heller olagligt! Helt sinnessjukt.
– Men SVT förnekar inte att det går till så. De har gjort det förut, men nu vet alla om det. De första fem åren förnekade SVT det. Och de säger fortfarande att det inte är någon bra lösning. Ungefär: ”Men har du någon bättre lösning själv?” Thomas Hall eller någon som är duktig på att vrida och vända på allting säger så: ”Kom gärna med ett förslag så ska vi tänka igenom det”. Men det är så det fungerar. Man skulle kunna åka ned till någon musikhögskola och fråga: ”Har ni lust att sortera och välja bland tusen exemplar?” De kunde skapa lite feststämning av det: dricka lite öl och lyssna på lite låtar. De skulle applådera och gråta av glädje. Då skulle man i alla fall delegera till någon utomstående, som inte har någon ekonomisk inblandning i det. Men det vill man ju inte. Nu sitter Bert Karlsson och lyssnar på sina konkurrenter och väljer vilka han ska tävla mot.

 Hur vet du att det går till så här?
– Ja, men det gör det. Jag vet det. Det är inget man ens hymlar om. 

Vad är poängen med att låta förlagen vara med och sortera?
– Det är ett sätt för dem att få vara inblandade. De som är medlemmar i SMFF ska få lite övergripande kontroll över musiken. Det är ju musik som inte tillhör något förlag, så om de hör något de gillar kanske de kan fiska reda på det och ge ut det. Sedan är det ett sätt för SVT att slippa sortera 2 500 låtar. De gånger jag har varit med i det här sammanhanget tror jag att skivbolaget skickat tillbaka fyra stycken bidrag ur den här påsen med medioker dynga, så det blir inte så mycket kvar av de 150 som var i påsen från början. SVT fick otroligt mycket kritik för det här, så då sa de att de lyssnade igenom alla inskickade bidrag efter juryarbetet. Att de satte någon på att lyssna igenom allt. Varför kan man inte göra det innan i så fall?
– Anledningen till att SVT håller på att trixa så mycket är att de vill ha med olika genrer. 2006 var det med något gäng som hette Kuddkrig och var så dåliga att man bara bönade och bad att de inte skulle gå vidare. Electric Banana Band var också med och sådana grejer. Alla insåg att de inte hade en chans. Det sa Eva Hamilton till mig också: ”De där har ingen sportslig chans att gå vidare, det förstår vi också. Om de vinner är det en katastrof för Sverige. Anledningen till att vi har med dem är att vi vill göra bra tv. Vi vill bredda publiken och ha med lite r’n’b, lite rap, lite dansband.” Hon säger: ”Det är klart att vi skulle kunna ta de 32 bästa låtarna och då skulle vi naturligtvis öka våra chanser att vinna internationellt. Men då gör inte vi vårt jobb, för vi vill göra sex bra tv-kvällar i Sverige. Den internationella tävlingen har vi inget med att göra.” Det är där problemet ligger: i den attityden. De vill inte ens vinna den internationella tävlingen! Då blir de tvungna att göra en finaltävling året därpå som kostar massor med pengar och som dessutom har mycket sämre tittarsiffror än deltävlingarna. De vill inte vinna den här tävlingen – absolut inte. De vill inte ha en katastrofdålig placering heller, men de vill helst inte vinna. Tvåa hade varit optimalt. Men de vill göra väldigt bra tv i Sverige och då är det kändisarna som ska vara med snarare än en massa bra låtar. Det finns massor med små indieproduktionsbolag som vill ta sig in i Melodifestivalen för att marknadsföra sina artister. De kan sitta på svinbra låtar, men det vill inte SVT ha. Man vill inte ha några okända artister. Såvida man inte heter Bobby Ljunggren – då kan man få in Eric Saade eller vem fan som helst.

 Du påstår att du har hört när förlagen sorterar bort konkurrenternas bästa bidrag genom väggar. Hur kommer det sig?
– Jag skulle nästan kunna plocka fram ett skivbolag som skulle kunna erkänna att de har gjort det. Det är inget snack om den saken. Och det är de medvetna om på SVT: att det ryker många bra låtar där. Men å andra sidan har de inget intresse av att plocka med någon av de låtarna ändå. Vartannat år har en av de där låtarna kommit med, och då har det varit någon stor låtskrivare med en känd artist som glömt att lämna in till SMFF och tvingats skickat in den vanliga vägen. Men en vanlig Svensson som försöker komma med har över huvud taget aldrig haft någon chans. Inte innan webbjokern kom. Men webbjokern är i och för sig uppköpt av skivbolagen, den med. I år, och även förra gången, köpte skivbolagen massor med kontantkort. Bert Karlsson håller ju på och bråkar, för han har köpt kontantkort för 200 000 och suttit och ringt. Det är stort jävla trams och fusk, hela grejen. Jag tycker att svenska folket ska glömma den här tävlingen. Den är inte till för dem. Den är till för Bert Karlsson och Bobby Ljunggren och Thomas G:son och SVT – det är vad den är till för. That’s it.

På Melodifuskivalens hemsida ifrågasätter du också att artister och producenter från M&L Records sitter med i urvalsjuryn. Stämmer det verkligen?
– Det har det gjort nästan varje år. Nästan varje år.

Kan du ge något exempel på det?
– Emil Hellman är en känd producent. Han satt länge som producent på Lionheart. Han har suttit med två eller tre gånger i juryn. Företagets jurist, som sitter med i styrelsen, har också varit med i juryn. Sedan var det ytterligare en producent förra året. Det har hänt. Varje gång man ringer om det säger SVT: ”Det var ett misstag! Vi ber så hemskt mycket om ursäkt!” Det är några av Bert Karlssons artister som har suttit med också. De har slutat att ta med artister nu, för det var så jävla enkelt att bevisa. Folk såg det direkt – de är ju offentliga namn. Men det lyckas alltid ramla in en och annan producent. Att Emil Hellman får vara med är inte så konstigt – han är också med i den här gaysvängen och är kompis med dem. Han har väl någon personlig relation med Christer Björkman. Men några andra där är jättestora frågetecken; människor som sitter i styrelsen på Mariann och Lionheart. 

Du hävdar alltså att människor som jobbar för M&L Records får sitta med och bestämma vilka låtar som ska vara med i Melodifestivalen?
– Precis. Exakt. Det är så det går till. Hur tror du att de kan ha med så många låtar varje år? M&L Records ägs av Bobby Ljunggren och Bert Karlsson. Hur tror du att ett sådant litet skivbolag kan få med så många låtar när de inte har haft en enda internationell hit? Hade de varit så överjävligt bra borde de ha haft många internationella hitlåtar, men det har de inte. Inte en enda. De har försökt kränga Carola i Afrika – det är på den nivån. Ändå har de så många låtar med i Melodifestivalen. Det är jävligt konstigt. Men det är klart: de har ju haft sina metoder att ta sig in. Bert Karlsson hävdar stenhårt att anledningen till att de har fått med så många låtar är att de känner till det här med artistens betydelse. Det har han sagt till mig: ”Vi visste vad Christer Björkman var ute efter: att det primära var artisten och inte låten.” Bert visste att Christer Björkman går igång på de artister som har synts mest i rutan det föregående året. Har man varit med i ”Let’s dance” så har man stor chans att komma med i Melodifestivalen. Han har tagit dem som har fått mest medialt utrymme. Sedan har Bobby Ljunggren fått marknadsföra några nya artister: Shirley Clamp, Sonja Aldén och så vidare. Det är väl en kompisgest från Christer Björkman att låta Bobby göra det. Men då har det i och för sig varit jävligt bra artister. Kraven har varit lite högre då.

 Festivalinspektionen pratade med Bert häromdagen. Han sa att han inte visste någonting om att människor från M&L skulle ha suttit med i urvalsjuryn.
– Det vet han visst, det.

 Han sa också: ”De som klagar är sådana som aldrig har skrivit en hit i hela sitt liv.”
– Det är effektivt. Den körde Christer Björkman på mig också när vi satt och diskuterade det här på Stim Music Expo-mässan: ”Det finns andra kanaler att få ut musik på, och om Bie vore så duktig som han säger borde han få ut låtar.” Och det blir ju väldigt förnedrande att höra det. Det är väldigt effektivt och man känner verkligen att det tar hårt. Naturligtvis stämmer det inte någonstans i världsrymden: jag har fått ut ganska mycket musik både i Japan och i andra länder. Men intresset för min del har varit Melodifestivalmusik och då måste jag in i Melodifestivalsammanhanget. Sedan kan jag inte svara för andra låtskrivare. Bert Karlsson har ju ingen koll alls på vad jag har gjort, utan han säger bara det där för att på något vis försöka ta det här med klackspark. Sedan är ju mitt liv inte slut än. Det blir väl upp till bevis för mig att lyckas med det här. Det är svårt. Jag kan inte säga någonting mer än att vi får vänta och se. Han vet inte vad jag håller på med. Men det där är väldigt effektivt. Det blir ju tyst på en när man får höra en sådan grej.

 På hemsidan riktar du också, som många andra, kritik mot det faktum att Christer Björkman bokas som artist genom Lionhearts dotterbolag MLP.
– Christer Björkman sa 2005 att han aldrig hade träffat Bobby Ljunggren. Ändå har han släppt en platta på hans bolag. Det bara styrker att de har ett samarbete. Jag ser inte det som någonting man ens behöver diskutera längre. Det är en ren självklarhet att de har ett samarbete. Det är bara löjligt att försöka förneka det. Men det är ju heller inget problem för honom att han ligger där.
– Sedan får man titta på hur mycket kringpengar det finns i allting. Diggiloo och Melodifestivalen På Turné – som sköts av samma bolag – där de åker omkring med Christer Björkman som artist i spetsen. Han tjänar jävligt mycket pengar på det. Utöver lönen från SVT åker han omkring och sjunger och spelar med de här artisterna från Melodifestivalen.
– Man kan ifrågasätta om det är nyttigt att låta en människa ha 100 procent makt och kontroll över en grej som omsätter så mycket pengar, år ut och år in. Skulle det inte kunna vara värt att byta ut honom och bara testa om det blir någon förändring? Men då är man där igen: då uppfattar folk det som att SVT kanske har erkänt någonting. Christer Björkman var välkommen in i EBU (European Broadcasting Union) och hade fått sitta där borta med Svante Stockselius och de här gubbarna. Han skulle säkert ha gått för flera år sedan, men blev ombedd att stanna. SVT är så rädda för att det ska framstå som ett erkännande på att de har gjort något fel. Det är därför de har förlängt hans kontrakt. Jag är helt övertygad om att han gärna skulle släppa alltihop och åka och sätta sig på högsta toppen i stället.
– Jag kan lova dig att det året då Sverige vinner den här tävlingen – det året avgår Christer Björkman. En hyfsat bra placering – femma, sexa, sjua eller något sådant – då går han. Om det blir fiasko nästa år också, då kommer han att sitta ännu längre. Det är det inga journalister förstår! Man måste tänka baklänges när det gäller SVT. Annars förstår man inte hur de fungerar.

 Du är också kritisk mot att M&L Records släpper den årliga samlingsskivan med alla bidrag från Melodifestivalen, som – enligt din hemsida – omsätter 30 miljoner kronor om året.
– Det avtalet är också en efterhandskonstruktion som tillkom på grund av ett bråk. En dansk kille som jobbade på BMG ville också släppa plattan. Då gjorde man så att det bolag som hade med flest låtar fick släppa den. Mariann gick ihop med Lionheart och då fick de släppa plattan tillsammans. Det är därför de har gått ihop – för att de ska få släppa plattan varje år. Från början hade Bert Karlsson ett eget avtal med SVT. Han hävdar att det inte var någon annan som ville släppa skivan i början och det är säkert sant. Men nu är det andra tider och då kan han inte säga att han har livstidsmonopol på att släppa den. Men det har i praktiken blivit så ändå.
– Jag är helt övertygad om att om det var fair play, om det var en riktig jury, om det var svenska folket som var jury från början till slut – då skulle inte M&L:s jävla skitlåtar utgöra någon form av majoritet. Det är fusket som gör det möjligt för dem att släppa plattan. Jag har föreslagit att man ska ladda upp 30 sekunder av sin låt på en hemsida och sedan låta folk gå in och lyssna på dem och rösta. Det är vad jag tycker. Låt svenska folket göra hela jobbet. Jag håller på att jobba på en liknande grej tillsammans med Aftonbladet – att göra en tävling som kommer att påminna om just det där.

 Avslutningsvis: du är tveklöst en av dem som offentligt har framfört mest kritik mot Melodifestivalen. Vilket skulle du säga är problemets absoluta clou?
– Det moraliska är det jobbigaste. Att M&L får distribuera skivan och tjäna massor med pengar tycker jag är statens jobb att hålla reda på. Det som stör mig är att SVT uppmanar svenska folket att skicka in låtar till en tävling man aldrig kan komma med i. Nu har de slutat annonsera om det; de gör inte jinglar längre; de uppmanar inte längre. De är jävligt rädda för att åka dit, så de har slutat med det där. Och de har ändrat på reglerna så att de nu är helt skyddade rent juridiskt. Men de första 30 åren var det jävligt grisigt av dem.
– Sedan tror jag att det är svårt att hitta något matnyttigt i det här. SVT har ändrat reglerna sakta men säkert hela vägen. Det är svårt att hitta något solitt att hålla i. Om det inte kommer någon mer och erkänner, så… Jag vet inte. Det känns som att det är dags att släppa det här snart.

Vet du, som läsare, något mer? Kan du bekräfta eller dementera något av det Henrik Bie påstår? Eller råkar du bara känna någon som – med publicerat namn eller helt anonymt – skulle kunna vara en lämplig källa för oss i vår granskning? Hör av dig till Festivalinspektionen i kommentarfältet eller via mejl.

Annonser

3 kommentarer

Filed under Intervjuer

3 responses to “Henrik Bie: ”SVT använder samma system som Hitler körde med”

  1. Pingback: Maria Molin Ljunggren avböjer att kommentera Henrik Bie. | festivalinspektionen

  2. Pingback: Christer Björkman: ”Inte många kan göra det bättre än vi” | festivalinspektionen

  3. Thomas

    Tufft av dig att träda fram så här.
    Hoppas att amatörerna har fatta nu att inte göra några demos innan dom säkrat en artist. Bara det, är i stort sett omöljligt.
    Du måste tillhöra familjen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s