Christer Björkman: ”Inte många kan göra det bättre än vi”

En bild på projektledaren Thomas Hall och tävlingsproducenten Christer Björkman, tagen i SVT:s lokaler.

Foto: Festivalinspektionen

Allra sist ut i Festivalinspektionens artikelserie är – som sig bör – SVT. Vi har träffat projektledaren Thomas Hall och tävlingsproducenten Christer Björkman. I en exklusiv intervju besvarar de kritiken som riktats mot dem på den här bloggen.
– Jag fick det här jobbet för att jag var artist och hade de här känningarna i branschen. Att det sedan skulle vändas emot oss och bli en belastning var bara… störigt, säger Christer Björkman.

De allra flesta skulle nog säga att den årliga Melodifestivalkarusellen drar igång ungefär nu. I slutet av januari.
Men SVT:s tävlingsproducent Christer Björkman jobbar i en helt egen tidskapsel. I samma stund som konfettin faller till golvet i Eurovision Song Contest-finalen börjar han att se framåt mot nästa års festival.
– Jag tar kanske en vecka till att läka såren lite grann, men sedan börjar jag åka runt till förlagen för att försöka entusiasmera dem igen, berättar han. Kanske säger jag: ”Snacka med era upphovsmän. Nu är det snart igång igen, och det här är reglerna för nästa år.” Om alla bara tar semester under sommaren kommer vi att ha för dåliga låtar den 20 september. Vi måste få igång folk redan på försommaren. Ibland går det till så att jag har en träff med förlagets tio-femton toppnamn och berättar om nyheterna. I stället för ”nu är det precis över” försöker jag få dem att känna ”nu har det precis startat”.
Hur många olika förlag besöker du?
– De som är aktiva och söker en kontakt. Ett tiotal kanske. De tio största aktörerna. Man ser till att få igång dem – och sedan går man på semester.
Händer det att du också lyssnar på låtar då?
– Det finns inga låtar då, i regel. Väldigt sällan. Däremot kan det vara så att det finns artister som är upphovsmän, när man träffar ett förlag, och då är man på dem och bearbetar direkt. Självklart.
– Två exempel från i år är Danny och Christian Walz. De två träffade jag i början av juni på ett sådant möte och klargjorde för dem att de var väldigt intressanta för tävlingen som namn. Om de skulle vara intresserade av att skriva någonting så var vi öppna för den diskussionen.

SVT reformerade sina regler rejält inför Melodifestivalen 2011. Av årets totalt 32 bidrag har 15 utsetts av en jury och 15 av SVT själva. De sista två platserna har reserverats för avdelningen Webbjokern – som ska vara något av allmänhetens väg in i tävlingen.
Vem som helst kan skicka in en låt till Webbjokern, men för att vara med och tävla om en av de andra 30 platserna måste man antingen gå genom ett förlag eller, vilket var nytt för i år, ha fått någonting utgivet tidigare.
Många missförstod dock den sista regeln. Resultatet blev en digital bidragssvärm som var mycket större än vad SVT hade väntat sig.
– Det var väldigt många som egentligen inte hade rätt att vara med i den delen av tävlingen, utan skulle ha vänt sig till Webbjokern, säger Christer Björkman. Vi hade inget beviskrav på att man skulle ha fått en låt utgiven, så många skickade in ändå. Vi vet att juryn har en maxkapacitet, under en veckas arbete, på ungefär 1 000 låtar. Nu var det 3 500, så vi var tvungna att göra en förgallring.
Vem sitter och lyssnar på allting?
Jag lyssnar på allt. Det har jag gjort varje år, de senaste fem-sex åren. Det är fruktansvärt. Det gränsar till tortyr, för det är verkligen mycket som är uselt. Människor som faktiskt inte kan skriva en låt alls, men gör det i alla fall. Men nu har vi valt att ha det öppet för alla, och då måste det i alla fall finnas någon som lyssnar på allt och kan säga: ”Det finns ett skäl till varför den här låten inte har nått juryn.”
Tidigare har SVT fått kritik för att förlagen själva, i ett tidigt skede, fått vara med och gallra bland de bidrag som skickats in från låtskrivare som inte tillhör något förlag. Förlagen har alltså fått bedöma låtar som – i teorin – skulle kunna konkurrera med deras egna inskickade bidrag längre fram i processen. Men så går det inte till längre, säger Thomas Hall.
– Det var den gamla modellen. Men jag vill ändå poängtera att även när vi hade den gamla modellen lyssnade vi igenom allt som förlagen hade sagt nej till, för att göra en egen bedömning. Den modellen hade ändå sin logik, för de som har till jobb att sitta och bedöma musik varje dag är dem som man av naturen borde vända sig till när man möts av den här flodvågen med musik. Men sedan kände vi att vi lika gärna kunde bygga en egen organisation och lösa det här.

När den mer seriösa gallringen inleds sätter SVT samman en jury, där någon av företagets chefer agerar ordförande och ledare.
– Jag, som projektledare, har också ansvaret för vad tv-programmet ”Melodifestivalen” behöver, säger Thomas Hall. Därför skriver jag en instruktion till ordföranden och alla medlemmar i juryn. En sammanfattning som alla läser och som säger att de måste tänka på att det här är ett brett tv-program för hela folket och hela familjen. Även om de 30 bästa balladerna som någonsin har skrivits skickas in kan vi inte välja allihop, för det mår inte tv-programmet bra av. Sådana aspekter lägger vi i händerna på ordföranden som sedan leder gruppen.
Christer Björkman finns också med i rummet när juryn lyssnar på bidragen och röstar. Den tidigare jurymedlemmen Micke Cederberg, främst känd från P3, beskrev honom som en ”klassföreståndare”. Själv säger Christer Björkman att hans roll i juryrummet består i att vara ”ett vakande öga som ser till att dokumentet efterföljs”.
– Vi har fasta rutiner, säger han. Juryn är uppdelad i små grupper på förmiddagen, och på eftermiddagen röstar alla gemensamt. På förmiddagen räcker det med att en vill höra låten igen för att den ska få vara med på eftermiddagen. Sedan röstar de med handuppräckning. Alla låtar betas av och någonstans gör man en splitt så att det blir ungefär 100 låtar kvar. Därefter delar man in dem i genrer och skriver upp alla låtar på tavlan, med titlar och artister – om det finns en artist, annars står det ”demosång” – och sedan röstar man i grupp och minimerar efterhand. I år fick de beta ned det till den punkt där de bara hade den absolut bästa låten i varje genre kvar. Sedan, när det fanns någon plats över bland de 15, fick de gå tillbaka och titta på vilka låtar som varit starkast och komplettera.
Om du har en personlig favoritlåt – skulle du då kunna råda juryn att lyssna en extra gång på den?
– Med det här systemet behöver han ju inte det, för när juryn har tagit ut sina låtar har Christer 15 kvar, inskjuter Thomas Hall.
– Det skulle jag väl kunna, men det gör jag inte, säger Christer Björkman. Det var många gånger i år det var så att människorna i juryn var väldigt kluvna mellan två topplåtar. Åtta tyckte en sak och de andra åtta tyckte tvärtom. Då kunde jag kliva in och säga: ”Fastna inte i den diskussionen, för jag kan se till att den andra låten väljs oavsett. Om det är så att ni känner att de här två absolut ska vara med kan jag skriva under på att det blir så.” Det var ett väldigt, väldigt praktiskt och bra sätt att jobba på.
Hur kommer det sig att du får välja 15 helt egna låtar, Christer? Är du mer kvalificerad än juryn?
– Det är inte jag som har 15 – det är SVT. Det är en väldig skillnad. Det är inte så att jag sätter mig med min smak och väljer ut 15 låtar. Jag väljer 15 låtar som passar med programmet.
Men om du ändå kunde lova juryn att en specifik låt skulle komma med måste du ändå ha stort inflytande över de låtar som SVT plockar ut?
– Det är klart att han har, säger Thomas Hall. Det är egentligen inget konstigt att det finns en person i ett musikprojekt på SVT som har det yttersta producentansvaret att välja musiken. Det finns en motsvarande person på ”Allsång på Skansen” som bestämmer vilka artister som ska vara med och vilka låtar de ska sjunga. Jag tycker att du är lite blygsam där, Christer. Producentrollen är viktig, och du har SVT:s förtroende och har haft det i tio år

När SVT utser sina 15 bidrag är det många olika parametrar som spelar in.
– Det är olika från låt till låt, säger Christer Björkman. Ibland kan det utgå från att vi vill ha med en specifik artist som vi tycker passar: någon som kanske kan slå igenom, eller som redan är en stor artist, eller som får göra en rolig comeback som vi skulle vilja se i programmet. Finns det redan en låt kan vi pussla ihop det, och om det inte finns en låt kan vi beställa en. I år har vi sett exempel på alla de arbetssätten.
– Ibland går vi också på upphovsmannen – som i RedOnes fall, fortsätter han. Där bygger det på att han är en stor, känd producent som vi tycker ger bra kredd till tävlingen. Vi jobbar superbrett och försöker på alla sätt göra den här tävlingen relevant.
Christer Björkman säger också att juryn kan påverka honom i valet av artister.
– Jurygruppen diskuterar mycket. Om de hör en låt med en demoröst kommer de med förslag och säger vem den skulle passa för. Jag lyssnar jättemycket på vad de säger, och sedan går man kanske vidare med det. Det kan också vara tvärtom ibland – att det är en viss artist som sjunger en låt och de säger: ”Vi tycker egentligen inte att den här artisten ska vara med i år, för den känns inte aktuell.” Eller så kanske de tycker att artisten har varit med för mycket de senaste åren. Då kan jag ta med mig det också: jag tar låten och byter artisten. Det är väldigt olika från fall till fall.
– Man försöker att både hitta något som min mamma ska kunna rösta på och något som mina syskonbarn ska kunna rösta på, fortsätter Christer Björkman. Det är hela tiden tävlingens helhet, beställningen från SVT, som är styrande i alla val.  Sedan blir det förstås så att min syn och smak på den här helheten förstås bara är just min. Men så är det ju. Det är tyckande, det här. Musik är ingen vetenskap. Det är smak.
Hur balanserar ni ambitionen att göra bra tv med ambitionen att få fram en bra låt till Eurovision Song Contest?
– De första fem programmen handlar väldigt mycket om att göra bra tv, säger Christer Björkman. Det är egentligen först i finalen som aspekten Eurovision kommer in. Då vet vi vad svenska folket har valt. Vi har jobbat mycket med tankeverksamhet, faktiskt under flera år, för att komma fram till hur man gör det. Hur får man svenska folket att välja ”rätt” låt? Vi har fortfarande inget svar på det, men vi hoppas på att modellen vi har valt i år ska ge ett klarare resultat.
– Melodifestivalen bekostas av licensbetalarna som förväntar sig att det ska bli bra tv, säger Thomas Hall. Vi kan inte satsa licenspengar på att göra enskilda upphovsmän glada, utan det måste vara tv-tittarna som ska vara nöjda till slut. Det här programmet har verkligen ett krav på sig att dra stora publikmängder.

I mycket av den kritik som riktas mot SVT och urvalsprocessen förekommer en specifik invändning: att skivbolaget M&L Records – ett samarbete mellan Mariann och Lionheart – år efter år står för över hälften av bidragen. Deras dominans har flera orsaker:
– Man måste skilja på det de har med från start och vad de sedan skaffar sig, säger Thomas Hall. Det finns ett gäng låtskrivare där ute som kommer med i tävlingen, men inte har kontrakt med någon. Då påbörjas någon form av budgivning i branschen, där M&L, Lionheart och flera andra slåss om att få kontraktera de upphovsmännen och den låten. På så sätt växer det antal låtar de har med.
– Sedan är de mest intresserade av tävlingen, säger Christer Björkman. De bygger hela sin verksamhet på den här tävlingen. Alla deras upphovsmän jobbar nästan året runt med att ta fram material. Det är klart att de är dominanta. Från början, när vi började med deltävlingar 2002, var det bara Mariann och Lionheart som var intresserade av tävlingen. Då var det bara de bolagen som per automatik skickade in bra saker till oss. Resten har vi fått jobba oss till.
Anklagelsen att tävlingen bara skulle vara öppen för vissa inbjudna låtskrivare viftar de bort.
– Det kan man delvis bemöta med att hälften av låtskrivarna tävlar för första gången, säger Thomas Hall. Och så har det varit i flera år.
– I år är det 42 av 80 låtskrivare som inte har varit med tidigare. Det där är en myt. Det är konstant nästan hälften nya låtskrivare som inte har varit med tidigare. Det många fastnar i är de här fem namnen som återkommer. Jag måste än en gång använda mina fotbollsjämförelser: man säger aldrig till Zlatan att han inte ska vara med i nästa års EM-kval. Han är bäst! Det är klart att han ska vara med så länge han är bäst. Och det är samma här: så länge de levererar de bästa låtarna ska de vara med. Vi kan inte börja ”fuska omvänt” och ta bort en del låtar för att upphovsmännen var med förra året. Det är en jättekonstig tanke. Det är hemskt svårt att ta till sig den kritiken.

Christer Björkman har också fått utstå spott och spe på grund av att han själv bokats som artist genom MLP – ett dotterbolag till just Lionheart. Men nu har han och MLP gått skilda vägar.
– Jag slutade i samband med att vi bestämde de här nya reglerna. I och med att jag skulle vara med och välja låtar kände jag att ”då får jag nog boka mig själv” – om jag skulle få för mig att göra något. Jag är inte artist längre. Det har varit lite på trots som vi inte har sagt upp det där kontraktet tidigare, för jag har inte varit artist på kanske fyra-fem år.
– Jag fick det här jobbet för att jag var artist och hade de här känningarna i branschen. Att det sedan skulle vändas emot oss och bli en belastning var bara… störigt. Sedan kan man tycka vad man vill om det, men så var det när jag fick jobbet. Det var en förutsättning för att över huvud taget hitta 32 artister till den här tävlingen 2002.

Den som kanske har kritiserat SVT och tävlingsledningen allra hårdast är Henrik Bie. I Festivalinspektionens intervju radar låtskrivaren upp anklagelser mot Melodifestivalen.
– Ska jag vara ärlig känns det ointressant att bemöta det, säger Thomas Hall. Det är så mycket och så spretigt. Det är konstigt att han väljer att skicka in låtar till en tävling som han tycker så illa om och har så lågt förtroende för. Det tycker jag är konstigt. Och att han sedan fortsätter att kritisera också när han kommer med.
– Det är nästan lättare om vi beskriver hur verkligheten ser ut för oss och sedan får han beskriva hur den ser ut för honom, säger Christer Björkman. Det är svårt att relatera till det han säger. Han går till sådana ytterligheter och polisanmäler… Det är svårt att hantera.
Han påstår bland annat att han blev utestängd från VIP-området 2008. Vet ni något om det?
– Det är helt fel, säger Christer Björkman. Han har inte blivit utestängd från någonting när han var med i tävlingen. Absolut inte.
Han ljuger alltså?
– Hans sanning är hans sanning. Jag hävdar inte att han ljuger, utan säger att enligt min sanning blev han inte utestängd från någonting. Det skulle vi aldrig göra. Aldrig.
– Vi mäts med linjal av artisterna, säger Thomas Hall. Så att alla får lika mycket reptid, sminktid, etcetera. Vi ruckar aldrig på det.

Det som stör honom mest är att SVT uppmanar människor att skicka in bidrag till en tävling som de, enligt honom, aldrig har en chans att komma med i. Kan ni ha förståelse för den attityden?
– Njaaej, faktiskt inte, säger Thomas Hall. Vi har verkligen lyssnat på allt. Sedan har vi på sikt insett att det är jävligt svårt, om man inte jobbar med musik på heltid, att vinna fajten om de här platserna. Det är 100 sökande till varje plats. Vi har tagit konsekvenserna av det och börjat med Webbjokern, som är en fredad kanal för icke-etablerade rätt in i tävlingen.
– Vi älskar när någon kommer från ingenstans och slår igenom, säger Christer Björkman. Marie Lindberg stod för ett magiskt ögonblick i den här tävlingen. Man önskar att det var så någon gång varje år. Det finns ingen bättre tv. Vi har hoppats på att sådana artister ska bryta igenom. När de inte gjorde det fick vi starta Webbjokern, som garanterar helt osignade och okända människor två platser varje år.
Men många hävdar att Webbjokern inte riktigt är en öppen tävling för allmänheten. Bert Karlsson har till exempel försökt köpa sig in för 200 000 kronor.
– Om han nu har gjort det är det väldigt korkat, säger Thomas Hall. Vi gjorde allt vi kunde för att skapa en tävling som skulle vara så svår som möjligt att korrumpera på vägen. Sedan hade jag missbedömt den kommersiella drivkraften i det här: att folk sprang ut och köpte en massa kontantkort och laddade upp datorer. Webbjokern kommer att finnas kvar, men den kommer absolut inte att se ut som i år.
Vad kommer ni att ändra?
– Vi måste gå över till någon form av jury- eller panelupplägg – om vi inte får in någon jättestor mediepartner som kan hjälpa oss att få in ett bra trafikflöde. Eller så får vi strypa det tillåtna antalet röster per telefonnummer stenhårt.
Känner ni en ökad press nu när ni är direkt ansvariga för att ta ut nästan hälften av alla bidrag?
– Jag känner press för helheten, de 32 låtarna, och det har jag alltid gjort, säger Thomas Hall. Sedan skulle jag vilja att publiken där ute får känna motsvarande press över vilken vinnare de väljer att skicka till Eurovision Song Contest. Det är faktiskt inte vi som avgör vem som vinner den här tävlingen. Vi dukar bordet, med juryns hjälp. Nästa gång det inte går så bra för Sverige vore det rättvist om kvällstidningarna tryckte en löpsedel som sa: ”Ni valde fel.” Med riktning till läsarna. Det är egentligen vad de borde skriva.

Christer Björkman har varit Melodifestivalens ansikte utåt sedan deltävlingarna tillkom 2002, och projektledaren Thomas Hall har också varit djupt involverad i programmet i flera år.
Vad säger ni till de som anser att det behövs nytt blod i tävlingsledningen?
– Det beror på vad man vill få ut för resultat av det, säger Christer Björkman. Ska det bli bättre tv? Jag hävdar att inte många kan göra det bättre än vad vi gör. Jag tror inte att de kan göra ett bättre urval heller. Vi hamnar alltid vid slutpunkten: ”Vem väljer vinnaren?” Och det är vinnaren vi måste vara bättre på att välja. Materialet finns där, låtarna finns där, artisterna finns där. Men vi måste välja rätt.
– Det finns en försiktighet i svenska folket som är väldigt begränsande när man kommer till Eurovision, fortsätter Christer Björkman. I Eurovision räcker det inte att ha minsta gemensamma nämnarens låt. Man måste ha något som sticker ut, är originellt och utöver det vanliga. Och vi är väldigt benägna att rösta på det vi känner igen – det som är tryggt och lagom. Det är svårt att få den kollektiva massan att våga tänka annorlunda.
– Det här projektet har tre mål, sammanfattar Thomas Hall. Att vara ett brett och uppskattat tv-program, att presentera musik som uppskattas i programmet och i tredje hand – som en bonus – att det ska gå bra för oss i Eurovision. Det tycker svenska folket, och vi håller med.

Annonser

1 kommentar

Filed under Intervjuer

One response to “Christer Björkman: ”Inte många kan göra det bättre än vi”

  1. Pingback: Schlagerpinglan » Blog Archive » Oroväckande intervju med Thomas Hall

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s